Motorsågsmassakern...

Vi har sedan sommaren varit oroliga över två dögranar som står i fallvinkel mot både hus och härbre. Så vi har haft en orolighetskänsla sedan dess. Den försvann när den första granen föll och inspektionen av den samma visade att granen trots allt inte var död.

Att ha en supermorfar i ett sådant läge är kanon. Men att denna supermorfar sedan har 30+ års skogsarbetserfarenhet är otroligt nyttigt när stora granar ska fällas. Elin var väldigt orolig innan morfar satte igång och ställde frågan "Kommer den hamna på huset nu?", morfar svarade med en lugn röst "Nej den kommer hamna där." medans han pekade mot baksidan på huset. Gissa om den hamnade på exakt utpekad plats!? Självklart gjorde den det! Helt otroligt att man kan vara så precis med ett snitt och en motorsåg (trots att klingan var för kort). Att få vara där och se honom arbeta ner granen var en riktigt häftig upplevelse! Tack också till grannen som ägde marken och lät oss ta ner granen. Häftigt var ordet!

Dom är väldigt ståtliga.

Uppvärmning av motorsågen. Check!

Första snittet lagt. Check!

Sista snittet lagt. Check!

Sen föll den i en perfekt vinkel med ett sanslöst knakande och fantastisk precision.

 Som sagt. Häftigt var ordet!